Resultaten kommer fram ur publikationen Miten meillä menee? Katsaus suomalaisten mielenmaisemaan 2023. Publikationen baserar sig på en landsomfattande enkät. E2 Forskning är en tvärvetenskaplig, oberoende forskningsanstalt. Översikten till det finländska sinneslandskapet publiceras årligen.

Många kvinnor och låginkomsttagare upplever samhället som orättvist

Synen på samhällets rättvishet delar finländare. Ungefär hälften (52 %) bedömer samhället som rättvist gentemot människor lika sig själva, under hälften (45 %) är av motsatt åsikt.  

Av kvinnorna upplever under hälften (46 %) det finländska samhället som rättvist gentemot människor lika sig själva, av motsatt åsikt är hälften (50 %) av kvinnorna. Av männen, upplever 59 procent samhället som rättvist gentemot människor lika sig själva.

Inkomstnivån påverkar upplevelserna om rättvishet: av de som tjänar under 1 600 euro upplever 37 procent samhället som rättvist gentemot människor lika sig själva, medan en klar majoritet av medel- och höginkomsttagare upplever en känsla av rättvishet. Orättvishet upplevs oftare hos de lågutbildade och arbetslösa.

- Erfarenheterna av orättvishet bland kvinnor kan härstamma från både privatlivet och från samhälleliga belastningar. I Finland belastar hushållsarbetet och vårdansvaret i huvudsak kvinnorna. Dessutom bär kvinnorna ett stort ansvar i arbetslivet över hälsovården och äldreomsorgen, som är, enligt vår översikt, de stora orosmomenten bland finländare. I tillägg till de personliga erfarenheterna kan den offentliga diskussionen förstärka kvinnornas erfarenheter av orättvishet, bedömer forskningschef Ville Pitkänen från E2 Forskning.

Hundratusentals finländare bedömer de egna resurserna som dåliga

Ungefär 70 procent bedömer sina resurser angående vardagslivet som goda. Ändå bedömer 19 procent, alltså dryga 800 000 finländare, sina personliga resurser snarare som svaga i stället för goda.

Den socioekonomiska ställningen påverkar uppfattningarna: de välbemedlade beskriver sina egna resurser klart positivare än mindre bemedlade.  

- När hundratusentals människor upplever sina resurser som svaga och deras potential blir outnyttjat, är det frågan om en stor samhällelig och mänsklig fråga i det åldrande Finland, betonar Ville Pitkänen.

De stigande levnadskostnaderna och förvittringen av välmåendet oroar

Vid spetsen av finländarnas oroslista är ökningen av levnadskostnaderna (68 %), hälsovårdens tillstånd (64 %), äldreomsorgen (60 %), psykiska problem (58 %), samt de ungas välmående och ork (53 %).

Även vardagssäkerheten och det militära hotet från Ryssland (44 %) oroar finländare. Ojämlikheten oroar speciellt låginkomsttagare. Klimatförändringen (44 %) oroar alla åldersgrupper.   

- Majoriteten av finländarna är oroliga över förvittringen av välmåendet, hälsovården och äldreomsorgen. I Finland bör man förutse hur människor reagerar om servicekrisen blir ännu värre och de nya verksamhetsformerna inte löser problemen. I en situation där pressen är färdigt hård, har inte alla nödvändigtvis tålamod att möta förändringar, påminner direktör Karina Jutila från E2 Forskning.

Finländare har tillit i samhället och en längtan för ledare

En klar majoritet (70 %) litar på det finländska samhällets förmåga att lösa problem. Tilliten är högre än genomsnittet bland de äldre åldersgrupperna och bland dem som har en stark socioekonomisk ställning.

Trots tilliten till samhället, saknar finländare en stark politisk ledare. Ledarskap längtas av en överlägsen majoritet (79 %) av finländarna.

- Finländare väntar sig aktivare samhälleliga tag även av företagsledare. Majoriteten av finländarna önskar att de deltog mera i den offentliga diskussionen. Några företagsledare har på ett offentligt sätt tagit ställning till samhälleliga problem, såsom klimatförändringen, de ungas problem och rasism. På basis av resultaten finns det mera efterfrågan för utläggningar av företagsledare, berättar direktör Mari K. Niemi från E2 Forskning.

En tredjedel (33 %) av finländarna berättar att politiska diskussioner väcker känslor av hat. Så här bedömer fler än genomsnittet av personerna som är under 45 år. Även arbetssituationen och utkomsten påverkar: de arbetslösa (49 %) samt de något eller väldigt dåligt bemedlade (46 %) utrycker fler än genomsnittet, att den politiska diskussionen väcker känslor av hat.

* * * * *

Publikationen Miten meillä menee? Katsaus suomalaisten mielenmaisemaan 2023 har utförts av E2 Forskning, där arbetsgruppen bestått av Ville Pitkänen, Karina Jutila, Mari K. Niemi, Jenni Simonen, Juho Rahkonen, Mari Paljakka, Tuija Väyrynen och Roosa Veijola. Forskningschef, docent Ville Pitkänen har lett arbetet. Översikten publiceras 31.10.2023 kl. 10.

Översikten baserar sig på enkätmaterial. Enkätmaterialet samlades in de två första veckorna i augusti 2023, och den besvarades av 1 070 finländare (ett representativt urval av den vuxna befolkningen på det finländska fastlandet). I översikten utnyttjades även ett liknande enkätmaterial, insamlat 4.–11.4.2023, som besvarades av 1 026 finländare. Materialet samlades in med hjälp av Dynatas webbpanel.

Följ publiceringstillfället tisdagen den 31.10.2023 kl. 10-11:30. Länk.
Länk till publikationen: www.e2.fi/katsaus2023
 

Tilläggsinformation:

Enkätmaterialet och analys:
Ville Pitkänen, PD, docent, forskningschef
ville.pitkanen@e2.fi
040 7770 869

Karina Jutila, direktör, SVD
karina.jutila@e2.fi
050 5515 361