Identiteter på två språk – en undersökning om svenskspråkiga och finskspråkiga

Identiteter på två språk – en undersökning om svenskspråkiga och finskspråkiga

Julkaistu 11.10.2018

De svenskpråkigas identiteter är inte enhetliga. De svenskspråkigas identiteter präglas framför allt av deras boendeort. I huvudstadsregionen präglas identiteterna i synnerhet av kön, samhällsklass och politisk ståndpunkt. I Österbotten betonas däremot anknytningen till boendeorten och släkten.

I jämförelsen mellan finskspråkiga och svenskspråkiga märktes det, att grupperna är överraskande lika i fråga om identiteter, värderingar och attityder. Det finns nästan lika många värdeliberala respektive värdekonservativa i båda språkgrupperna, och man har liknande samhälleliga attityder. Resultaten framgår av Suomen Kulttuurirahastos och e2:s färska publikation Identiteter på två språk – en undersökning om svenskspråkiga och finskspråkiga. Undersökningen har gjorts av forskarna vid e2, politices doktorerna Ville Pitkänen och Jussi Westinen. Undersökningen baserar sig på ett enkätmaterial med över 6000 svarande.

Skillnaderna är störst mellan de svenskspråkiga i huvudstadsregionen och Österbottens svenskspråkiga

Österbottens svenskspråkiga framhåller oftare än genomsnittet släktens, hembygdens, landskapets och trons betydelse för deras identiteter. I huvudstadsregionen betonas kön, samhällsklass, politisk ståndpunkt och europeisk tillhörighet.

Också värdegrunden är olika: antalet tillfrågade som betraktar sig som värdeliberala är störst i huvudstadsregionen (58 %) och i Egentliga Finland (52 %). I Österbotten och Mellersta Österbotten är de klart färre (34 %). De regionala skillnaderna är liknande bland både svenskspråkiga och finskspråkiga.

– Hembygdsrötter, traditioner och en stark hembygdsstolthet är utpräglande också för de finskspråkiga österbottningarna. Det är intressant att detta ändå inte utesluter identifieringen som världsmedborgare, som är lika viktig för de svenskspråkiga i Österbotten som för huvudstadsregionens svenskspråkiga, inleder forskare Jussi Westinen.


De regionala identiteterna särskilt viktiga för svenskspråkiga

De platsbundna identiteterna är viktiga för majoriteten av finländarna - också för de svenskspråkiga. Barndomens uppväxtmiljö, barndomslandskapet och det nuvarande boendelandskapet är särskilt viktiga anknytningspunkter.

– Vi lade märke till, att ju mer svenskspråkig kommunen där de svarande bor är, desto viktigare är de platsbundna identiteterna. Delvis kan resultaten förklaras med den geografiskt begränsade flyttningsrörelsen och delvis med att de svenskspråkiga lever i nära lokalsamhällen, konstaterar Jussi Westinen.

Bara något fler värdeliberala bland de svenskspråkiga än bland de finskspråkiga

De finskspråkiga och de svenskspråkiga är som helhet överraskande lika beträffande sina samhälleliga attityder, värderingar och identiteter. De har liknande inställning till exempelvis olika medborgargruppers ställning i samhället, arbetslivsfrågor, media och kultur. Språkgrupperna ställer sig heller inte i helt motsatta läger i fråga om någon av de över trettio sakfrågorna.

Skillnaderna är också överraskande små inom skalan värdeliberal-värdekonservativ. Av de svenskspråkiga upplever sig 44 procent som värdeliberala och av de finskspråkiga 39 procent. Bland de finskspråkiga finns endast något fler värdekonservativa (33 %) än bland de svenskspråkiga (26 %).

De svenskspråkiga framhåller något oftare än de finskspråkiga den politiska ståndpunktens roll som en del av identiteten. Betoningen av den politiska ståndpunkten sammanhänger ändå inte med att man röstar på SFP, den betonas i stället särskilt av de svenskspråkiga som röstar på vänsterpartier.

– Samma observation gäller för befolkningen som helhet. Politiken är särskilt ofta en del av identiteten för vänsterförbundets anhängare, berättar Ville Pitkänen.
Stark minoritetsidentitet bland dem som är oroliga

Över 60 procent av de svenskspråkiga anser att minoritetstillhörigheten är viktig för deras identitet. Detta är den tydligaste skillnaden mellan språkgrupperna. Den andra viktiga skillnaden är att bara tre procent av de finskspråkiga men hela 30 procent av de svenskspråkiga anser, att finlandssvenskarna är i dålig position.

Oron över språkminoritetens ställning har samband med minoritetsidentiteten. Knappt hälften (45 %) av de svarande som anser att minoritetsidentiteten är synnerligen viktig upplever att finlandssvenskarnas ställning är dålig. Av de svarande för vilka minoritetsidentiteten inte alls är viktig tänker bara en femtedel (19 %) på det sättet.

– Undersökningen klarlägger tyvärr inte orsakssambandets riktning. Är det så att de svenskspråkiga som identifierar sig starkt med språkminoriteten fäster mer vikt vid språkgruppens ställning än andra, eller är det tvärtom så att oron förstärker deras minoritetsidentitet. Inverkan kan gå i båda riktningarna, funderar Ville Pitkänen.

Asiantuntijat

Ville Pitkänen
tutkija, dosentti, valtiotieteiden tohtori
040 7770869
Jussi Westinen
tutkija, valtiotieteiden tohtori
040-8335799