​Undersökning visar: Personer med utländsk bakgrund känner sig delaktiga i samhället, rätt få har finländsk identitet
ollako_vai_ei.pdf sammanfattning.pdf

​Undersökning visar: Personer med utländsk bakgrund känner sig delaktiga i samhället, rätt få har finländsk identitet

Julkaistu 30.9.2019

De största språkgrupperna med utländsk identitet i Finland upplever att de kommit bra in i det finländska samhället. Få har ändå en finländsk identitet. De flesta som känner samhällstillhörighet och upplever finländskheten som sin egen finns bland de somalispråkiga.

Resultaten framgår av publikationen Ollako vai eikö olla? Tutkimus viiden kieliryhmän kiinnittymisestä Suomeen hos fem språkgrupper, där man granskar attityderna, identiteterna och anknytningen till Finland hos ryska-, estnisk-, somali-, arabisk- och västerländsk engelsktalande personer i huvudstadsregionen.

Forskningsprojektets första rapport har skrivits av PD Ville Pitkänen och PD Jussi Westinen från e2 Forskning och av Helsingfors stads specialforskare PD Pasi Saukkonen. Undersökningen baserar sig på ett enkätmaterial med över 1500 svarande. Från varje språkgrupp medverkar ca 300 svarande.

Suomen Kulttuurirahasto, e2 Forskning, städerna Helsingfors, Esbo och Vanda samt justitieministeriet har ansvarat för planeringen och finansieringen av projektet.

Estniskspråkiga har bara litet behov av anknytning till Finland

Över tre fjärdedelar av de estnisk-, rysk-, engelsk-, somali- och arabiskspråkiga som bor i huvudstadsregionen upplever att de helt eller i viss mån är en del av det finländska samhället.

Betydligt färre upplever sig som finländare. Identifieringen med finländarna är vanligast bland de somalispråkiga (43 %) och ovanligast bland de estniskspråkiga (10 %).

– Majoriteten av de estniskspråkiga har kommit till Finland efter arbete, och största delen planerar att återvända till Estland i något skede. De känner inte nödvändigtvis något starkt behov av att integrera sig här, konstaterar forskare Pasi Saukkonen.

Identifikation med det egna ursprungslandet är vanlig i alla språkgrupper, men en del har också parallella identiteter. Detta är vanligast bland de somalispråkiga: nästan varannan (43 %) upplever sig vara både finländsk och somalisk.

De arabiskspråkiga upplever sig
som jämställda med urbefolkningen

Två tredjedelar av de arabiskspråkiga upplever sig vara jämställda med urbefolkningen. I de andra språkgrupperna upplever man sig vara mindre jämställd.

Dessutom är upplevelsen av att vara finländsk överraskande allmän bland arabiskspråkiga som bott förhållandevis kort tid i Finland. Av dem upplever sig 37 procent vara helt eller något finländska.

Majoriteten av de arabiskspråkiga har kommit till landet som asylsökande och bott under fem år i landet. Av dem vill 90 procent stanna i Finland för resten av livet.

– Det kan hända att de på grund av sin bakgrund uppskattar de förhållanden och möjligheter till en nystart som Finland erbjuder mer än i genomsnitt, vilket syns i resultaten. Förväntningarna är höga, bedömer Jussi Westinen.

De somalispråkiga har de bästa finskakunskaperna,
men få vänner bland urbefolkningen

De engelskspråkiga har fäst sig starkare vid Finland än de andra språkgrupperna. Av dem har i praktiken alla finskspråkiga vänner och bekanta, trots att 40 procent av dem bara talar finska på nybörjarnivå eller inte talar finska alls.

Enligt enkätmaterialet är de somalispråkiga den grupp i undersökningen som har de bästa finskakunskaperna, men 45 procent av dem har inte en enda vän bland urbefolkningen. För de arabiskspråkigas del är motsvarande andel 32 procent.

– Det är problematiskt med tanke på integreringen om invandrarna helt saknar kontakter med personer med finländsk bakgrund, bedömer Pitkänen.

Språkminoriteterna upplever medieoffentligheten som negativ

Många som hör till en språklig minoritet upplever att media ger för negativ bild av den språkgrupp de representerar. Av de somalispråkiga är 82 procent, av de arabiskspråkiga är 72 procent och av de ryskspråkiga är 56 procent av den åsikten. För de estnisk- och engelskspråkiga verkar frågan inte vara lika problematisk.

Av de somalispråkiga upplever 90 procent att de diskrimineras på arbetsmarknaden. Bland de arabiskspråkiga är motsvarande andel 57, bland de ryskspråkiga 51 och även bland de engelskspråkiga är andelen 40 procent. Av de estniskspråkiga anser bara en fjärdedel att de upplevt en viss diskriminering på arbetsmarknaden.

– Trots de negativa erfarenheterna trivs 90 procent av språkgruppernas respondenter bra i Finland, uppger forskarna.

Asiantuntijat

Ville Pitkänen
tutkija, dosentti, valtiotieteiden tohtori
040 7770869
Jussi Westinen
tutkija, valtiotieteiden tohtori
040-8335799