Vår färska studie berättar om svenskspråkigas identiteter, värden och attityder. Ett av våra huvudresultat är att det finns tydliga skillnader i identiteter mellan svenskspråkiga bosatta olika delar av vårt land. Österbottningar skiljer sig från andra på ett sätt som återspeglas väl i låten ”Kom ti byin” av österbottnisk musiktrio KAJ:

Maxmo, he e ett ställ me driv. Jär kan do å ska do spender ett liv. Vi har allting mellan himmel å jåod. En brandkår, en kyrko, en handilsbåod. Vissa stannar, men tem flesta kör föbi så svänginin in å sii na najs - Österbottens westcoast paradise.

I låten berättas det med humoristisk stil om hur vöråborna har rotat sig i hemtrakterna och KAJ skämtar varmt om hemvävde, traditioner och om att vara lantis.

Vår undersökning visar att över 80 procent av de som bor i Österbotten eller Mellersta Österbotten betraktar sin hemby eller hemstadsdel, hemkommun, hemlandskap eller släktens hembygd viktig i sin identitet.Andelar är högre än i Egentliga Finland eller Nyland. Religiositet är identitetsmässigt viktig för 45 procent av österbottningar. I andra delar av landet är andelen cirka 30 procent. Särskilt i norra delar av svenskspråkig Österbotten är religiositet starkt.

Klyftan mellan huvudstadsområdet och Österbotten dyker ofta upp när man talar om den svenskspråkiga befolkningen. Svenskspråkiga i huvudstadsregionen skiljer sig från de andra genom att betona kön, samhällsklass, politisk ståndpunkt och europeiskhet som en del av sin identitet. Egentliga finländare är på sätt i vis emellan österbottningar och huvudstadsborna – det finns inget särskilt i deras identiteter.

I låten ”Tango taas” beskriver KAJ för sin del kulturella krockar som uppstår när finlandssvensk ryckas till Tangomarkkinat i Seinäjoki. Språkgränserna är väldigt skarpa i Österbotten och språket snarare skiljer åt än förenar.

Vi märkte i vår undersökning också att klar majoritet av österbottningar upplever att språk och kultur är skiljande faktorer, när respondenterna fick spontant uttrycka vad som skiljer finländarna åt. Hos svenskspråkiga befolkningen i Egentliga Finland och Nyland upplevde man inte den så starkt.

I grannlandskapet södra Österbotten tänker fler än genomsnittet att de svenskspråkiga utgör en liten krets av bättre beställda, som helst trivs för sig själva. Gemensamt för svenskspråkiga i Österbotten och finskspråkiga i södra Österbotten är ändå bottenlös stolthet över sina hemtrakter, vilket syns inte bara i företagsamhet och hembygdsarbete utan också i identiteter. Överhuvudtaget identitetsskillnaderna mellan finsk- och svenskspråkiga var väldigt små i studien – det skulle vara önskvärt att stärka positivt umgänge mellan språkgrupperna.

Kirjoittajat
Jussi Westinen
tutkija, valtiotieteiden tohtori
040-8335799