Nationalkänsla förenar, ojämlikhet och snuttjobb oroar

12.6.2018 (Muokattu 12.6.2018)
Finländarna upplever att ojämlikhetsutvecklingen är det största orosmomentet i samhället. De ständiga meningsskiljaktigheterna i och utanför politiken och invandrarfrågorna upplevs även de som faktorer som delar finländarna. Också medias och forskarnas motiv i offentligheten upplevs som bekymrande. Detta framkommer av en undersökning där över 6000 finländare tillfrågades om sin syn på orosmoment och faktorer som delar befolkningen.

Det finns också många faktorer som förenar finländarna, och skillnaderna mellan olika befolkningsgrupper är i många fall överraskande små. Bland annat upplevs nationalkänslan allmänt som något positivt. Resultaten framgår av Finska Kulturfondens och e2:s färska publikation Samma bekymmer, olika perspektiv – en undersökning om finländarnas attityder och identitet. Undersökningen har gjorts av forskarna vid e2, politices doktorerna Ville Pitkänen och Jussi Westinen.

Nationalkänslan förenar finländare ur olika grupper

83 procent av finländarna anser att nationalkänsla är ett mer positivt än negativt fenomen. Till och med av de finländare som upplever sig som starkt europeiska är över 80 procent av den åsikten. Nationalkänslan betraktas som en positiv sak i alla befolkningsgrupper, oavsett t.ex. deras inställning till asylsökande eller till människor av utländsk härkomst överlag.

– Den hetsiga invandrar- och flyktingdiskussionen har inte fått finländarna att ta avstånd från den traditionella nationalkänslan, säger Jussi Westinen.

Av dem som förhåller sig reserverat till nationalkänslan finns de flesta (18 %) inom de gröna och bland vänsterförbundets anhängare (29 %), men också av dessa partiers anhängare förhåller sig majoriteten positivt till nationalkänslan.

Medborgarna förenas förutom av nationalkänslan också av försvarsandan. 83 procent av finländarna anser att försvarsandan är en bra sak. Det anser också en klar majoritet av under 30-åringarna (74 %).

Etnisk bakgrund definierar inte finsk nationalitet

Två tredjedelar (63 %) av finländarna anser, att ”finskhet inte är beroende av en människas etniska bakgrund”. Detta tankesätt stöds mer än i genomsnitt av personer som starkt identifierar sig som européer eller världsmedborgare. Etnisk finskhet betonas mest bland de värdekonservativa och bland sannfinländarna.
Inställningen till asylsökande är den fråga som delar åsikterna mest. Av medborgarna menar 32 procent att de asylsökandes situation är för god, medan 43 procent anser att deras situation är för dålig.

Medias ensidighet och forskarnas motiv bekymrar

Medborgarna är kritiska mot de traditionella massmedierna. Nästan hälften (47 %) av de tillfrågade upplever att media producerar ensidig information och över hälften (57 %) upplever att media överdriver åsiktsskillnaderna i samhället.

Man misstänker också forskarnas avsikter. Majoriteten (57 %) tänker, att många forskare driver i offentligheten sin egen värdeladdade agenda. Mest kritiska är de värdekonservativa och de som har grund- eller yrkesskolexamen.

– Det är intressant att nästan hälften också av de högutbildade menar att forskarna har politiska motiv till sina offentliga uttalanden, konstaterar forskare Ville Pitkänen.

Oro över snuttjobbarna

Hela 84 procent av finländarna anser att de korttidsanställda snuttjobbarna är i en dålig situation. Deras situation upplevs till och med är sämre än de arbetslösas. Majoriteten anser ändå att det går bra för både arbetare och företagare.

– Det finns en intressant detalj i fråga om attitydskillnaderna mellan de olka partiernas anhängare. Sannfinländarnas anhängare bekymrar sig mera för arbetarna än vad socialdemokraterna gör och de bekymrar sig mera över företagarna än vad samlingspartiets anhängare gör, berättar Ville Pitkänen.
Inget stöd för ökad urbanisering

När det gäller inställningen till urbaniseringen vill medborgarna hellre bevara än driva på. Bara 16 procent anser att statsmakten bör driva på urbaniseringen.

– Urbanast är som väntat de stora städernas invånare, men också av dem anser bara 23 procent att urbaniseringen ska drivas på, påpekar Jussi Westinen.

Trots att ca 70 procent av finländarna bor i städer trivs majoriteten (65 %) bättre i naturen än i stan.


Forskningsrapporten Samma bekymmer, olika perspektiv – en undersökning om finländarnas attityder och identitet är den andra i en serie om fyra publikationer om samma tema. Den första forskningsrapporten Lika trots allt? En undersökning om finländarnas identitet utkom i mars. De resterande två publikationerna utkommer under år 2018.

Undersökningsresultatet baserar sig på svar av 6 398 personer. Materialet har samlats in av Taloustutkimus genom besöksintevjuer och en internetpanel under tiden 5.10.2017–11.1.2018. Analyserna och forskningsrapporten har gjorts av e2. Finska Kulturfonden och e2 har tillsammans ansvarat för planeringen och finansieringen av forskningsprojektet.

Samma bekymmer, olika perspektiv - en undersökning om finländarnas attityder och identitet offentligjordes vid ett medborgarinfo i riksdagens Lilla parlament 6.6.2018. Publiceringstillfället öppnades av talman Paula Risikko. Efter presentationen följade en paneldiskussion med chefredaktör Emilia Kullas från tidningen Talouselämä, Risto Murto, VD för Varma samt STTK:s ordförande Antti Palola.

Juha Räty

Liitteet