Finländarna överraskande lika i fråga om identitet

Trots oenighet i samhällsfrågor är finländarna i grund och botten mycket lika. Medelålders arbetarklassmän på landsbygden har mycket gemensamt med unga högutbildade kvinnor i städerna. Det visar en unik undersökning av forskningsanstalten e2:s och Finska Kulturfonden, där man granskar finländarnas identitet. Undersökningen baserar sig på svar från över 6000 finländare.

Familj, vänner, arbete och utbildning är grundläggande för finländarnas identitet. Dessa faktorer är viktiga för över 80 procent av finländarna, och har marginell betydelse för bara några procent av befolkningen.

Finländarna identifierar sig starkt med sin hemkommun, men också identiteten som nordbo och europé upplevs som viktig. Hembygdsförankring och en identitet som världsmedborgare ses inte som motsatta värden.

– Likheterna i finländarnas identitet överskuggas ofta av den sönderslitande offentliga debatten, bedömer forskare Ville Pitkänen.

Samhällsklassen viktigare för den övre medelklassen

Skillnaderna i finländarnas identiteter är som helhet ganska små, men det finns skillnader i fråga om viktningen. Samhällsklassen är viktig för bara drygt 40 procent, men dess betydelse betonas i de högre samhällsklasserna.

– I den övre medelklassen och överklassen bedömer majoriteten att samhällsklassen är viktig för deras identitet. Klassen har mindre betydelse för dem som identifierar sig med medelklassen eller arbetarklassen, konstaterar Ville Pitkänen.

Det finns motsvarande skillnader gällande utbildningen. Universitetsutbildade betonar utbildningens betydelse för identiteten klart mer än andra.

Den politiska ståndpunkten betonas av vänsterförbundets anhängare

Endast en minoritet av finländarna (35 %) anser att den politiska ståndpunkten är viktig för deras identitet. Det finns ändå signifikanta skillnader mellan partierna. Av vänsterförbundets anhängare anser över 60 procent att den politiska ståndpunkten är synnerligen eller tämligen viktig för deras identitet. Inom samlingspartiet och bland sannfinländarna är andelen ca 45 procent och i de andra partierna under 40 procent. De som betonade sin politiska ståndpunkt allra minst var de blåas anhängare (29 %).

– Politikens betydelse som identitetsmarkör för anhängarna är en stor resurs för Vänsterförbundet.

Omkring hälften av de ytterst värdekonservativa och av de ytterst värdeliberala betonar den politiska ståndpunktens betydelse för den egna identiteten.

Två av tre betonar hemlandskapet som identitetsmarkör

Två av tre finländare anser att deras näromgivning, hemkommun och boendelandskap är viktig för deras identitet. Landskapets betydelse är överraskande stor också för de unga. Av under trettioåringarna anser 62 procent att deras nuvarande bosättningslandskap är viktig för deras identitet, av över sextioåringarna är andelen 71 procent.
Bland de olika partiernas anhängare är den regionala identiteten klart viktigast för centerpartisterna.

– Detta syns särskilt i anknytningen till barndomens uppväxtmiljö, släktens hembygd och folkstammen, preciserar Pitkänen.

De regionala identiteterna är minst viktiga för de grönas och vänsterförbundets anhängare: de profilerar sig genom sin identitet som världsmedborgare.

Identiteten som karelare, österbottning eller savolaxare sitter djupt

Landskapsidentitetens betydelse varierar klart mellan landskapen. De som bor i Södra och Norra Karelen, Södra Österbotten, Österbotten och Lappland betraktar landskapet som viktigare för deras identitet än vad som görs i genomsnitt. Päijänne-Tavastland är för sin del det landskap som har den klart svagaste landskapsidentiteten.
Det finns också ett samband mellan en stark landskapsidentitet och en persons identifikation med stambaserade grupper. Undersökningen visar, att i synnerhet identiteten som karelare, österbottning eller savolaxare sitter djupt. Över 70 procent av syd- och nordkarelarna, syd- och nordsavolaxarna och sydösterbottningarna identifierar sig med sin folkstam.


Forskningsrapport Lika trots allt? En undersökning om finländarnas identitet är den första av fyra publikationer om samma tema. De tre följande publikationerna utkommer under år 2018.

Undersökningsresultatet baserar sig på svar av 6 398 personer. Materialet har samlats in av Taloustutkimus genom besöksintevjuer och en internetpanel 5.10.2017–11.1.2018. Analyserna och forskningsrapporten har gjorts av e2. Finska Kulturfonden och e2 har tillsammans ansvarat för planeringen och finansieringen av forskningsprojektet.

Tilläggsuppgifter:

PD, forskare Ville Pitkänen
040 7770 869
ville.pitkanen@e2.fi

Liitteet